Karolinska sjukhuset är ett av Nordens mest kända sjukhus. Det Solna belägna sjukhuset har gjort ett rejält avtryck i svensk sjukvård, forskning och utbildning och leder idag den medicinska utvecklingen i Sverige. Med sin breda omfattning verkar Karolinska sjukhuset i områden som både förlänger och förbättrar människors liv. Ett viktigt område där omvälvande förändringar har genomförts under de senaste åren är inom IT. Stora summor har investerats för att kunna ge både anställda inom vården såväl som patienter och anhöriga bättre service. Genom journalsystemet TakeCare och den nya gemensamma vårddatabasen GVD (Gemensam Vårddokumentation) kommer patientinformation göras tillgänglig på helt nya plan.

Som bottenplatta i systemet hittar man Xware plattformen xTrade Business Hub. Idag går all kommunikation mellan Karolinska sjukhuset och leverantörer/tjänster via plattformen tillsammans med Stockholms Läns Landstings alla remisser och laboratoriesvar. Totalt är det över 30 olika system som idag utbyter information med varandra.

Kvalitetshöjande kommunikation
Dagligen passerar ungefär 20 000-30 000 meddelanden i en strid ström genom sjukhusets meddelandeväxel, från både journalsystem och labbsystem. Utbredningen är omfattande, i stort sett alla vårdmottagningar inom landstinget som har någon form av datajournal använder växeln, därtill större sjukhus, närsjukhus, akutmottagningar, privat läkarmottagningar, med någon form av labbsvar och remiss. Genom att erbjuda denna meddelandetjänst till sina mottagare kan Karolinska sjukhuset lätt eliminera många av sina logistikproblem. Kommunikationen effektiviseras och är betydligt smidigare än på papper. Felmarginalen sjunker dessutom drastiskt eftersom användaren inte kan göra fel på samma sätt som innan, "Allt går direkt in i systemet. Det är definitivt kvalitetshöjande och tidsreducerande, samtidigt som det är väldigt populärt, alla vill ha det", berättar Alexander Stendahl, EDI-ansvarig på Karolinska sjukhuset.

Stora förändringar
Flera tunga förändringar har genomförts på sjukhuset under den senaste tiden, rent strukturmässiga framför allt. Den första större förändringen har varit av generell karaktär och har gått ut på att centralisera alla sjukhusen till en enda lösning, något som har fått mycket positiva konsekvenser för samtliga parter. Man märker främst av att konkurrensen sjukhusen emellan har försvunnit och skapat ett mycket bättre klimat, med bättre sammanhållning. Men på Karolinska sjukhuset har kanske den viktigaste förändringen varit sammanslagningen med Huddinge sjukhus, ett omfattande projekt rent praktiskt såsom finansiellt. I och med detta fattade man även beslutet att avskaffa sina äldre journalsystem BMS, PAS, Melior, och införskaffade istället Profdocs journalsystem TakeCare som även kördes av Huddinge sjukhus.

TakeCare
Med TakeCare-systemet kan personalen följa varje patients vårdhistorik inom hela sjukhuset, vilket avsevärt minskar risken för felbehandling på grund av ofullständig information. TakeCare förenklar det mesta, tillhandahåller omedelbara svarstider samtidigt som det är enkelt att lära sig och att använda. Här ligger alla moduler, med vårddokumentation, patientadministration, vårdplanering, bokning, elektroniska recept, elektroniska remisser och svar. Man beräknar att licenskostnaderna för det nya journalsystemet kommer att öka med cirka 2-3 miljoner, men att långsiktigt kunna spara 18-20 miljoner kronor eftersom licenskostnaderna för de övriga systemen försvinner. TakeCare är i dagsläget det största journalsystemet i landstinget och används förutom på Karolinska sjukhuset även på Norrtälje sjukhus, Stockholms sjukhem, Visby lasarett, Nynäs vård, ASIH (Avancerad Sjukvård I Hemmet) Långbro Park och 27 vårdcentraler, till detta räknas dessutom samtliga akutmottagningar i Stockholms län som kan gå in och ta del av informationen i systemet. I dag finns systemet på mer än 700 vårdenheter inom Karolinska Universitetssjukhuset och innehåller mer än 1,3 miljoner patientjournaler.

GVD-Gemensam Vårddokumentation
När man som patient idag besöker vårdcentralen vid sjukdom så märker man rätt så snabbt hur utspridd och osammanhängande den personliga vårdinformationen faktiskt kan vara. Det är ju inte alltid man besöker samma vårdinstans hela sitt liv, beroende på omständigheter, vilka åkommor man har, etc. Patientinformation hamnar därför lite här och var. Viktiga uppgifter som exempelvis allergier mot läkemedel, sprutor, livsmedel, etc, passerar helt enkelt förbi och ligger därför helt på patientens ansvar att informera om. Vad detta problem egentligen bottnar i är journalsystemens inkompatibilitet med varandra. Internt, inom sjukhuset är det inga problem att "dela informationen" mellan enheterna - något som det tidigare nämda TakeCare tar hand om, men mellan sjukhusen är klyftan stor. Som det är nu kan exempelvis inte Karolinska sjukhuset läsa elektroniska journaler från Danderyds sjukhus och Södersjukhuset, så för ett och ett halvt år sedan anlitades WM-data för att ta fram en elektronisk patientöversikt för vårdgivare, vårdens anställda samt patienter och anhöriga. GVD omfattar en gemensam lagringsfunktion för patientinformation som gör det möjligt att kommunicera elektroniskt mellan Stockholms läns landstings samtliga vårdgivande enheter. Tjänsten ger även möjlighet att ansluta både kommuner och privata vårdgivare.

Med den gemensamma vårddokumentationen kommer den tidigare inkompatibiliteten vara ett minne blott, Alexander Stendahl berättar, "GVD kommer att göra att man inte längre skickar labbsvar och remisser mellan vårdcentraler ut till deras journalsystem. Allt kommer att lagras i en databas på landstinget. På så sätt blir det fler svar men det blir till färre mottagare. Resultatet kommer att bli en ganska tajt sammanhållen struktur, en struktur där alla kan börja skicka ut elektroniska remisser och alla kan få svar. Även de som inte har datajournaler idag kommer få möjlighet att, exempelvis via webbläsare, få tillgång till detta. Med GVD vet jag att om tar prover på akuten och sedan två timmar senare hamnar på röntgen eller på kirurgen, så behöver jag inte ta samma prover en gång till, utan personalen tittar i systemet och ser att allt finns där."

Arbetet med GVD pågår fortfarande, men under 2007 beräknas projektet vara avslutat och redo att köras igång - till många vårdinrättningars förtjusning. Först stundar dock ett pilotprojekt med start i slutet av November, systemet ska testköras - nötas och blötas. När den färdiga produkten är så klar den bara kan bli är tanken att samtliga parter inom Stockholms Läns Landsting kommer ha tillgång till all information i databasen. Fullt utbyggd beräknas tjänsten omfatta 20 000 samtidiga användare och utgöra stöd för vårdens samtliga applikationer.

Den tekniska lösningen
Karolinska sjukhuset har haft en meddelandetjänst sedan 1994, men på den tiden handlade all kommunikation uteslutande om labbsvar. I takt med att utbudet skulle höjas och mottagarna började ställa fler krav insåg man rätt så snabbt att även systemen måste hänga med i samma takt och kunna klara av de nya kraven som ställdes. Några år senare gjordes därför en upphandling med Danderyds Sjukhus som WM-data vann, via detta kom Xware lösningen xTrade in i bilden. xTrade har sedan detta varit ett bestående inslag sedan Danderydstiden. När alla sjukhusen nyligen centraliserades till en enda lösning valde Karolinska sjukhuset att fortsätta med xTrade, andra applikationer AMTrix, XCB, Decabus, m.fl. fasades därför bort. Inga andra produkter kunde mäta sig med xTrade, "I och med xTrade så får man ett mycket mera lättanpassat, anpassningsbart system. Är det så att man har ett specifikt önskemål därute så går det att göra en lösning för det. Det går ju att göra precis allting med den. Det finns inga nej, utan nu är det mer politiken som säger att vi tar inte den här typen av mottagare. Tekniken är inget hinder", berättar Alex Stendahl, och fortsätter "Med xTrade så har vi alla lösningar, vi har en FTP-klient, vi har möjlighet att skicka till 90 procent av våra mottagare redan idag och sedan har vi i xTrade möjlighet att göra speciella anrop på .exe filer."

Att valet föll på xTrade BCS berodde även till viss del på den höga säkerhetsnivån. Man ville vara säkra på att all meddelandehantering skulle vara intakt, insynsskydd som krypering var därför ett krav från sjukhusets sida. De leverantörer som man använt sig av erbjöd inte någon lösning för generell kryptering, utan samtliga krävde att sjukhuset använde leverantörens egen server och klient. Med xTrade fick man genast en bättre säkerhetslösning där all kryptering gick via plattformen. Genom att integrera sina IT-processer med xTrade BCS har Karolinska sjukhuset förbättrat IT-strukturen betydligt och kunnat undvika kopplingar som tidigare visat sig vara både resurskrävande och tidskrävande.

En förbättrad och förenklad IT-struktur betyder mycket, inte bara för de uppkopplade parterna i stort men även för de anställda som har mycket att vinna på den nya sammanvävda strukturen. Enligt Alexander Stendahl är mottagarna nu för tiden ofta aktivt engagerade i den egna kommunikationen och efterfrågar kontinuerligt nya funktioner som bättre stödjer den egna verksamheten, "När man väl börjar integrera, och märker av alla fördelar, så vill de flesta ta det ett steg längre och integrera ännu mer".

Karolinska sjukhuset om framtiden
Sammanslagningen med Huddinge, införandet av både TakeCare och GVD påvisar att Karolinska sjukhuset vill satsa hundra procent på att ytterligare effektivisera och förbättra sin verksamhet. TakeCare som journalsystem har hittills skördat stor framgång och tom tilldelats "Användarnas IT-pris" av UsersAwards. Nu när journalbiten är avklarad och framgångsrikt emottagen ligger framtida förhoppningar på den gemensamma vårddokumentationen, "GVD kommer ju dra igång ganska mycket. Det blir stora mottagare istället för alla dessa små, med flera olika typer av meddelanden. Alla ska kunna sända elektroniska remisser, istället för att man gör det ibland eller att vissa journalsystem klarar det. Vi kommer nog upp till 100 000 meddelanden per dygn inom en treårsperiod, då har vi kommit igång med allt", avslutar Alexander Stendahl.

Att det har varit en förändringarnas tid för sjukhuset råder ingen tvekan om. Skillnaden mellan "gamla Karolinska" och "nya Karolinska" är betydande. Tidigare låg det mycket ansvar på enskilda nyckelpersoner utspridda på olika sjukhus. Genom att förena alla dessa parter och centralisera verksamheten, har man kunnat öka säkerheten och minska sårbarheten. Konkurrensmässigt, sjukhus emellan ser det mycket bättre ut nu. Vill man koppla upp sig idag, då gör man det oavsett vilket labb det andra sjukhuset har, man behöver inte köpa och sälja tjänster mellan varandra längre. Karolinska sjukhuset har en spännande period framför sig och att framtiden ser mycket ljus ut kan man inte undgå att märka.